A daughter may outgrow your lap, but never your heart

fredag 31 maj 2013

Nu var det slut.

Idag var Lina sista dagen i förskolan och det kändes så vemodigt att söka hem henne därifrån och att plocka ihop hennes sista grejer. Fick just och just fram ett tack till den ena förskoletanten och att vi varit mycket nöjda innan det klumpade sig i halsen. Det har varit en så bra förskolegrupp! Nu plötsligt känns det så himla stort att från att ha varit äldst i dagis nu ska bli yngst i skolan. Det blev plötsligt så konkret.

Med allt ont som finns i samhället och med tanke på hur barn i allt tidigare ålder börjar med rusmedel mm så känns det riktigt skrämmande att hon ska in i den stora världen och att jag som mamma inte kan skydda henne på samma sätt som tidigare och att hon mer och mer ska klara sig på "egen hand". Men att sen vet att hon börjar i en liten skola och att hon får åka taxi från dörr till dörr gör att det känns lite bättre. Och så ska jag försöka njuta av att ha henne hemma hela sommaren innan allvaret börjar på riktigt. Min lilla gumma!

Efter det blev det examenskaffe hos Linas gudföräldrar, deras äldre son blev klar från bygglinjen i yrkkis.



Hammaren har ingraverat namn samt datum och spikarna är cocktailpinnar :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar