A daughter may outgrow your lap, but never your heart

torsdag 24 maj 2018

Gårdsfest

Ikväll har flickornas skola gårdsfest, och Kim har såklart kvällstur, vilket betyder att det blir jag som får ta mig dit med flickorna. Och det är just den här formen av tillställningar som nästan förorsakar ångest åt mig. Känns som att jag bara inte klarar av att vistas bland med alla människor. Redan ett besök i matbutiken är påfrestande, för att inte tala om en gårdsfest. Ska göra mitt bästa, har förvarnat flickorna att om jag plötsligt säger nu far vi hem, så då far vi hem genast och inte om en stund. För så pallar jag det bara inte mera.

Maj är nog den sämsta månaden på året att försöka varva ner och inte ha allt för mycket inbokat, då det är alla världens avslutningar mm som man borde delta i. Och med en skiftesarbetande far i huset blir det en hel del av dessa som jag är tvungen att ensam delta i tillsammans med flickorna. Och jag bara känner hur det stressar mig något otroligt. tack och lov kan han fara på Ellas musiklekisavslutning och förskoleavslutningen kan vi båda delta i, men skolavslutningen är han på jobb, så då får jag ensam fixa det.

Får bara försöka ta ett djupt andetag och mota bort otrevliga tankar och ta mig till gårdsfesten.


EDIT: Det gick över förväntningarna, de flesta jag pratade med visste sedan tidigare från sociala medier att jag är sjukledig och en mamma kom hem och kramade om mig och undrade hur jag mår, det kändes bra!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar